MÄNS VÅLD MOT KVINNOR

Klicka på ett ämne eller scrolla för att läsa mer

VARNINGSSIGNALER

Det finns ofta tidiga varningssignaler som kan tyda på att en man kan bli våldsam mot en kvinna och dessa är bra för alla att känna till. Här är några av de vanligaste varningssignalerna att vara uppmärksam på:

Har din partner förändrats?
Du upplever att din partners personlighet ändrats sedan ni inledde er relation. Humöret blir sämre och han blir alltmer missnöjd och kontrollerande.

Var uppmärksam

på din partners kvinnosyn

Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, på så vis kan du tidigt lägga märke till hans

attityd till kvinnor

Klagar partnern ofta på dig?

Till exempel ständigt anmärker på ditt utseende och beteende, tycker att du har fel vänner eller inte ger honom tillräckligt med uppmärksamhet.

Är din
partner svartsjuk?
Var särskilt vaksam om du känner dig tvungen att stanna hemma från en fest eller att umgås med dina vänner, då styr hans behov ditt beteende och du blir isolerad

Övervakar
din partner dig?
Brukar din partner läsa dina sms eller mejl och vill ha tillgång till dina sociala medier eller alltid kunna se var du befinner dig? Det tyder på att han inte kan behärska sina impulser att kontrollera dig.

Skadar dina tillhörigheter eller djur?

Kanske får han raserianfall och slår sönder saker i hemmet eller ger sig på hunden, katten eller andra husdjur. Detta är våldshandlingar som är menade att skrämma dig

Har din partner börjat bli hårdhänt eller markerat slag mot dig?

Det är en markering om vad han ”kan” göra mot dig. Nästa gång kanske han tar i ännu hårdare eller träffar dig på riktigt. Ta det på allvar, i kommande avsnitt finns konkreta råd om hur du går vidare härifrån.

källa: www.roks.se

NÄR DET BLIVIT ALLVAR

Mäns våld mot kvinnor är ett brott och våldsutsatta kvinnor och barn behöver hjälp och stöd att ta sig ur sin situation. Här har vi listat några råd för dig som lever i ett våldsamt förhållande:

Berätta och för dagbok

Tala om för någon du litar på vad du blivit utsatt för och anteckna varje gång du utsätts för någon form av psykiskt, fysiskt, sexuellt, materiellt eller digitalt våld.

Dokumentera skador

Skriv upp och försök fotografera skadorna själv eller med hjälp. Då finns bilderna kvar den dag du eventuellt bestämmer dig för att anmäla.

Kontakta kvinnojour

På kvinnojour, tjejjour eller socialkontor kan du prata med någon och få hjälp. Det spelar ingen roll vem du kontaktar först, det viktigaste är att du söker hjälp.

Tro inte på att det aldrig ska hända igen

Män som slagit en gång gör det nästan alltid igen. Även om han ångrar sig direkt och ber om ursäkt är risken för upprepat våld mycket stor.

Någonstans att ta vägen

Se till att ha en utväg så att du kan ge dig av om han slår igen. Ta reda på vart du kan vända dig dygnet runt, exempelvis en socialjour, väninna eller släkting.

Gör en polisanmälan

Kvinnojouren, tjejjouren eller socialtjänsten kan hjälpa dig att göra en polisanmälan.
Mäns våld mot kvinnor är ett brott.

källa: www.roks.se

VÅLDETS OLIKA UTTRYCK

Den gemensamma nämnaren hos mäns våld mot kvinnor är att våldet riktas mot personer på grund av det kön de identifierar sig som, det vill säga tjejer eller kvinnor.

Mäns våld mot kvinnor speglar därför en struktur i samhället, där män som grupp är överordnade kvinnor som grupp, detta kallas könsmaktsordning.

Det betyder att alla tjejer och kvinnor riskerar att utsättas för detta våld enbart för att de identifierar sig som tjej eller kvinna.

Eftersom att våldet ligger i strukturen har det också en enorm omfattning och förekommer i alla sammanhang och miljöer.

Killars och mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn riktar sig mot samtliga områden i deras liv. Många våldsuttryck pågår samtidigt eller avlöser varandra.

Den yttersta konsekvensen av könsmakts-ordningen är att kvinnor och tjejer utsätts för våld. Kvinnor, tjejer och barn utsätts för systematiskt våld under hela sin livstid. Även om det är viktigt att dela upp våldet i olika våldsformer såsom fysiskt våld, psykiskt våld och sexuellt våld är det viktigare att se att våldet är ett system av olika våldsformer. Många våldsuttryck pågår samtidigt eller avlöser varandra.

Kvinnor och tjejer utsätts för våld på alla arenor. Det kan vara i hemmet, skolan, kollektivtrafiken, idrottsplanen, arbetsplatsen, digitala kanaler m.m Kvinnojourer och tjejjourer har skapat en fristad från mäns våld mot kvinnor och tjejer.

Här följer ett antal huvudkategorier:

Psykiskt våld

Många har svårt att definiera och urskilja handlingarna som utgör det psykiska våldet. Det kan handla om kränkande ord, hot, straffande tystnad, hån eller konstant kritik och nedvärdering. Var för sig kan handlingarna vara lättare att bortförklara och omförhandla än det konkreta, fysiska våldet

Fysiskt våld

Fysiskt våld kan handla om att hålla fast, knuffa, dra i håret, sparka, ge örfilar, slå med knytnävarna eller ta stryptag. Våldet kan även innefatta användande av tillhyggen. Det är vanligt med slag där det inte syns, vilket innebär att den utsatta kan ha fysiska skador som utomstående inte ser.

Sexuellt våld

Kan handla om kränkande anspelningar, ovälkomna fysiska närmanden, våldtäkt, övergrepp med tillhyggen, att tvingas titta på porr, och att utföra sexuella handlingar i någons åsyn. Det kan också handla om foton eller inspelningar som förövaren använder som utpressning. Sexuellt våld är mycket kränkande och ofta väldigt svårt för den utsatta att berätta om

Materiellt våld

Materiellt våld är till exempel att sparka hål i dörrar eller kasta en mobiltelefon i golvet. Sakerna som förövaren har sönder är ofta sådant som den utsatta värdesätter och behöver. Våldet är skrämmande och innebär ett underliggande hot om att det kan vara den utsatta som blir slagen eller sparkad nästa gång. Det kan också utövas i samband med en bodelning och den utsatta kan känna sig tvingad att ge upp materiella ting för att få lugn och ro.

Digitalt våld

Digitalt våld kan utövas över nätet, telefonen eller olika sociala plattformar. Det kan handla om någon som skickar hotfulla mejl eller sms, eller sprider rykten på sociala medier.

Det kan vara att sprida privata bilder online, sprida så kallad hämndporr, eller att kapa någons konto på sociala medier.

Det kan vara att tvinga någon att dela med sig av sina lösenord eller att utöva kontroll över var en person befinner sig och när genom olika applikationer och geografisk positionering.

Ekonomiskt våld

Förövaren kan till exempel övertala den utsatta att ta gemensamma lån eller i eget namn, tvinga eller lura den utsatta att skriva på äktenskapsförord till förövarens fördel, eller att förfalska den utsattas namnteckning. Många gånger tar förövaren full kontroll över ekonomin och den utsatta kan få be om pengar till sig och eventuella barn. Ofta kan förövaren skrämmas med att den utsatta inte kommer att klara sig ekonomiskt vid en separation.

Försummelse

Försummelse är också en form av våld där förövaren använder sig av att den utsatta är i stark beroendeställning. Våldet är vanligast mot äldre eller personer med funktionsnedsättning. Det kan vara att lämna den utsatta utan hjälp eller tillsyn, inte ge tillräckligt med mat eller avsiktligt ge fel medicin.

SÄRSKILT UTSATTA GRUPPER

Mäns våld har varken hudfärg, sexualitet, kultur eller etnicitet, dock finns det grupper som är särskilt utsatta när det kommer till våld, hot och förtryck.

Äldre kvinnor

Våld mot äldre kvinnor karaktäriseras ofta av en stark beroenderelation mellan offer och förövare. Äldre våldsutsatta kvinnor kan dessutom ha socialiserats till att inte prata om det som sker i hemmet. Det kan också finnas föreställningar om att äldre kvinnor inte utsätts för våld eller sexuellt våld, och att äldre män inte är kapabla att utöva våld.

HBTQI-personer

Våld mot HBTQI-personer, till exempel våld i samkönade relationer, riktas ofta mot en persons sexuella läggning eller könsidentitet. Det kan ta sig uttryck genom hot om att avslöja en persons sexuella läggning eller könsidentitet mot dennes vilja. Heteronormativa föreställningar om våld i nära relationer riskerar att osynliggöra våld mot HBTQI-personer, samt att begränsa tillgång till skydd och stöd

Unga kvinnor

Unga kvinnor är utsatta för våld i nära relationer och sexuellt våld i högre grad än andra åldersgrupper. Unga kvinnor känner även större oro för att bli våldsutsatta än unga män, vilket i kombination med en faktisk utsatthet kan leda till stora påfrestningar. Våld mot unga kvinnor kan ta sig särskilda uttryck, exempelvis genom ryktesspridning på internet eller spridning av privata bilder mot kvinnans vilja.

Kvinnor med funktionsnedsättning

Kan utövas av en partner, familjemedlem eller person som kvinnan är i beroendeställning till. Våldet kan riktas mot funktionsnedsättningen, genom att t.ex kräva sex i utbyte mot medicin eller att flytta saker hemma hos en synskadad person. Kvinnor med funktionsnedsättning kan dessutom sakna kunskap om sina rättigheter och ha svårt att uttrycka sig.

Kvinnor som är mammor

Kvinnor som är mammor tvingas ofta hantera inte bara sin egen utsatthet och säkerhet, utan också barnens. Samtidigt ökar sårbarheten i de fall våldsutövaren är barnens pappa eftersom han har en rad rättigheter som förälder. Dessutom är pappans våld mot mamman inte bara en attack mot henne utan också mot relationen mellan henne och barnet. I vissa fall behöver både mamman och barnet hjälp att bygga upp relationen igen.

Kvinnor med utländsk bakgrund

Diskriminering, segregation, språksvårigheter och brist på socialt nätverk kan försvåra för kvinnor med utländsk bakgrund att söka hjälp. Den våldsutövande partnern kan också utnyttja detta för att förstärka isolering av kvinnan. Kvinnor med utländsk bakgrund kan också sakna kunskap om sina rättigheter och det svenska rättssystemet.

Kvinnor utan permanent uppehållstillstånd

Kvinnor utan permanent uppehållstillstånd kan känna sig tvingade att stanna i en relation av rädsla för utvisning, vilket också sker om hon lämnar mannen tidigare än två år efter ankomsten till Sverige om inte särskilda skäl föreligger.

Kvinnor med missbruksproblematik

Våld är ofta ett vanligt inslag i vardagen för kvinnor i missbruk. Utöver våld från en partner kan de utsättas för våld av exempelvis behandlingspersonal, polis och väktare. Kvinnor i missbruk har ofta en stark beroendeställning till sin förövare, då förövaren kan vara den som förser henne med droger. Dessa kvinnors våldsutsatthet tenderar att förminskas i kontakt med stödinsatser, då våldet ofta betraktas som en konsekvens av missbruket.

BARNS UTSATTHET

Vart tionde barn i Sverige antas någon gång ha upplevt våld i sin familj och fem procent upplever det ofta, enligt NCK, Nationellt centrum för kvinnofrid. Dessa barn upplever våld från en person de ofta är beroende av mot en person de också är beroende av.

Erfarenheter från kvinnojourer och studier visar att ungefär hälften av barn som bevittnat våld själva blev utsatta för våld, och en del av dem utsattes för sexuella övergrepp, av samma förövare som använde sig av våld mot mamman.

Den största riskfaktorn för barns välbefinnande är inte en enskild traumatisk händelse utan att våldet blir en del av vardagenoch att det aldrig tar slut. Våldet finns på den plats där barnen ska känna sig trygga, i hemmet. Dessutom är våldet en stor hemlighet och blir en tung börda för barnet. Barnet får aldrig chansen att bearbeta och gå vidare utan måste hela tiden leva i våldets skugga.

Det finns inga speciella symptom som skiljer ut barn som levt med en pappa som har misshandlat mamma, och barn som far illa på andra sätt.

En del blir utagerande och aggressiva, en del inåtvända och deprimerade. Det är vanligt med mardrömmar, koncentrationssvårigheter, magont sömnsvårigheter, huvudvärk, ångest och oro. Många försöker undvika eller fly från våldet genom överdriven omsorg om andra, fantasiföreställningar eller förnekelse för att bibehålla en ”god” bild av pappan.

Reaktioner på våldet kan dyka upp när barnet känner sig tryggt och i säkerhet eller flera år senare. Konsekvenser av våldet finns både på lång och kort sikt.

Barn som växer upp i hem där våld förekommer kan bli extra riskutsattaunder sina liv.

Risken att de begår självmord, utsätts för sexuella övergrepp, dras in i kriminell verksamhet eller själva brukar våld mot sin partner och sina barn är högre än för genomsnittet.

Utöver det löper de en betydligt ökad risk att utsättas för mer våld, bli utstötta eller försummade.

Barn som växer upp med en våldsam far är alltså dubbelt utsatta.